Botaniskas arboretum
en fantastisk resurs för att finna och utvärdera träd för framtiden

Idag kanske man har svårt att förstå när man går ut genom japangrinden i trädgården att man fortfarande är kvar i botaniska trädgården. Många tror att man påbörjar en vandring i Änggårdsbergets naturreservat – i stället gör man entré till trädgårdens arboretum. Arboretet utgör en stor del av trädgårdens totala yta med en trädsamling som har en stor nationell och internationell betydelse för dokumentation och forskning kring träd och trädanvändning för ett framtida klimat. Arboretet har en unik sammansättning av träd samt stora möjligheter att hysa en stor mångfald av träd vilket gör det till en av trädgårdens viktigaste platser för att utveckla kunskap och vägledning vid trädanvändning för exempelvis framtida stadsmiljöer.  

Arboretet

1952 medgav Stadskollegiet i Göteborg att ett arboretum skulle anläggas i anslutning till botaniska trädgården, i ett då förvildat Änggårdsberget som tidigare representerade ett tydligt kulturlandskap med bland annat större betesmarker. Syftet med arboretet hade till en början en tydlig skogsproduktionsinriktning där man önskade studera och utvärdera en stor andel av såväl inhemska som exotiska arter och ekotyper av träd för deras potential som framgångsrika virkesträd i Sverige. I samband med detta anlades även ett vägnät till, och i, de olika delarna i arboretet. Efter denna initiala utveckling av arboretet har det fram tills idag kontinuerligt utplanterats träd och buskar från egna insamlingar av botaniska trädgården samt träd och buskar från utbyte med andra botaniska trädgårdar och arboretum.

Arboretet utgör en växtsamling av lignoser (vedartade växter) med tre geografiska delar – Amerikaavdelning, Asienavdelning, och Europaavdelning (inklusive mindre Asien och Nordafrika). Arboretet utgör en viktig genetisk resurs för forskning och kommunikation (pedagogik) med tydlig information kring arternas, proveniensernas och ekotypernas ursprung, vilket är grundläggande för områdets värde för kunskapsutveckling.

Arboretet – en plats för många träd

Det initiala fokuset kring virkesproduktion har sedan länge skiftat till förmån för ett botaniskt och hortikulturellt fokus där man bland annat valt att plantera ut lovande träd för exempelvis den svenska plantskoleindustrin att odla vidare och göra tillgänglig för den breda allmänheten. Trots att man inte har ett produktionsfokus längre i arboretet fortsätter vi att plantera ut flera individer från samma insamling vilket gör att det förekommer bestånd av de olika arterna och ekotyperna. Denna förekomst av flera individer gör arboretet väldigt användbart och uppskattat för bland annat olika forskargrupper med fokus på träd just för att det finns många replikat, d.v.s. en population från samma art. Är det något som de flesta botaniska trädgårdar har gemensamt är det begränsat med utrymme, och speciellt träd kräver utrymme med sitt stora rotsystem och breda kronor. Därför har man många gånger inte plats för att plantera mer än en individ av en art vilket gör att denna enda individ får representera arten, trots att vi vet att arten kan variera betydligt i uttryck. Utifrån denna slutsats med att det vanligen förekommer ett fåtal individer av en art representerade i botaniska trädgårdar har det medfört att det varit svårt att inkludera botaniska trädgårdar i forskningsprojekt med fokus på växtmaterial, särskilt kring ett idag ovanligt och otraditionellt växtmaterial som endast förekommer i exklusiva växtsamlingar såsom botaniska trädgårdar. 

Jakten på framtidens träd

Idag är det många av våra allra vanligaste stadsträd som redan angripits, eller riskera att angripas av allvarliga sjukdomar och skadeangrepp. Denna förlust av en stor andel av städernas träd medför katastrofala konsekvenser genom förlusten av alla de ekosystemtjänster som är kopplade till dessa stora och gamla träd. För att skapa en motståndskraft i en stads trädpopulation för framtida utmaningar såsom sjukdomar och skadeangrepp, samt för ett framtida klimat, så är en mångfald av många olika arter och släkten nödvändigt, och användningen av mer otraditionella arter kommer att vara av största betydelse. Problemet är att det idag saknas en god kunskap och erfarenhet kring detta otraditionella växtmaterial och de som har längst erfarenhet att odla dessa växter är botaniska trädgårdar. Att i Göteborg botaniska trädgård ha en stor mångfald av idag otraditionella trädarter i våra samlingar gör oss väldigt värdefulla, men något som gör oss unika är just arboretets tradition med att plantera ut många individer av en och samma art vilket skapar möjligheter att bedriva forskning kring vilken kapacitet de olika arterna har att hantera utmanande växtmiljöer eller leverera viktiga ekosystemtjänster. 

Idag pågår ett intensivt arbete i samarbete mellan botaniska trädgården i Göteborg och många olika universitet och botaniska trädgårdar såsom Göteborgs Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sheffield University och Kew Gardens, för att nämna några, där vi tillsammans utvärderar olika trädarter och deras kapacitet att hantera ett framtida klimat samt leverera viktiga ekosystemtjänster. Förutom en aktiv utvärdering av befintlig växtsamling i arboretet pågår även en intensiv utplantering av fler träd med kapaciteten att berika vår kunskap kring vilka träd vi kommer använda i framtiden. 

För mer information om ovan nämnda projekt återkommer vi i kommande vänbrev.

Varma hälsningar

Henrik Sjöman

Vetenskaplig Intendent vid
Göteborgs Botaniska Trädgård