Älgön om våren

Vårens utflykt till Älgön blev snabbt fulltecknad, men tyvärr inställd till följd av Covid-19. Men i stället passade Botaniskas botanister på att utnyttja den gjorda kalenderbokningen 20 maj, och förenade nytta med nöje genom att förlägga ett planeringsmöte till denna sköna ö. Det blev samtidigt en fin rekognoseringstur inför en förhoppningsvis inte alltför avlägsen exkursion med vänföreningens medlemmar. Här följer en kort redogörelse över vad vi fick uppleva.

Redan när vi närmar oss ön med båt från Rörtången anar vi att detta är en egen liten värld med frodiga lövskogar, vindpinad ek-krattskog, vida ljunghedar och höga bergstup. Men väl iland inser vi snart att ön rymmer så mycket mer än det man ser från sjön, inte minst ett välbevarat kulturlandskap, där ett ålderdomligt småskaligt system för matproduktion, sammanfattat i devisen ”äng är åkers moder”, kan studeras i detalj. Tack vare att den fåtaliga bofasta befolkningen fortsatt håller djur på naturbete, bedriver slåtter och bränner ljunghedar, har en rad arter kunnat överleva till idag, vilket gjorde vårt besök så mycket mer njutbart.

Från odlingsmarken runt sydsidans gårdar följde vi stigen upp över klippor och exponerade ljunghedar till en högt belägen sänka mitt på ön. Här är klimatet extra gynnsamt, då det regionalt dominerande maritimt vintermilda klimatet modereras av ett lokalt mer sommarvarmt i det vindskyddade läget. Floran vittnar också om att jorden innehåller alla mineraler och man kan gissa att det finns både skalgrus, sand- och lerfraktioner som av markfaunan blandats med lövkompost från hassel, lind och al. Denna del av ön uppvisar frodiga ängsmarker fulla av ovanligt storblommiga gullvivor liksom välskötta stengärdesgårdar kring bördiga inägor, och vi fann bland mycket annat svinrot, vårklynne och den sällsynta glansnävan.

Den stora ljungheden i väster, var nästa mål och här fann Åsa och Stina till sist hedjungfrulin efter idogt sökande i ett hav av mandelblom och vanligt jungfrulin. Henrik, Kent och undertecknad fick också lön för mödan när vi kunde beundra en vindpinad klippoxel mot klarblå himmel och hav. Nöjda och mätta efter matsäck kunde vi ta oss ner mot båten genom den trolska ädellövskogen där bland annat sårläka, smånunneört och blåsippa utgör fältskikt.

Ta gärna en tur på egen hand till Älgön i vår, eller avvakta tills vi återigen kan anordna exkursioner i glada vänners lag. Den som väntar på något gott…

Mats Havström
Botanist/enhetschef forskning och samlingar, Göteborgs botaniska trädgård

Scroll to Top