Flera viktiga erfarenheter från resan fick jag med mig tillbaka:

• I teorin finns det ingen skillnad mellan teori och praktik, men den finns i praktiken. Med andra ord, det går att planera för varje moment in i minsta detalj men själva utförandet blir sällan som planerat.
• Undvik tidspress, för det försvårar uppgiften. Vissa moment går snabbare än man tror, vissa tar längre tid.
•  Kombinera hjälp från maskiner med människors insatser. Vissa moment kräver starka maskiner, andra kräver flexibla och mobila människor. Stora exemplar av ett träd kräver ofta både och!
• Det är mycket svårt att flytta stora exemplar. Själva flytten är svår och det är också svårt att få dem att överleva. Alla träd med en höjd över 7 meter har det tagits luftavläggare (en sorts stickling) på eller frön från. Träden kasseras sedan när man har säkrat genetiken.
• Det var väldigt värdefullt att ha med personal från Kews arboretum vid flyttarna. De har mer erfarenhet av tunga transporter och maskiner än trädgårdsmästarna själva. Ett arbetslag av personal vars erfarenheter kompletterade varandra var nyckeln i flera flyttar.
• Skydda rotsystemen på bästa möjliga sätt. Särskilt vid sol och stark värme.
• Undvik att ha öppet för allmänheten under arbetet med att gräva upp och forsla ut växterna. På Kew har de en helt annan finansieringsmodell än oss på Botaniska, så de hade öppet och vi fick arbeta med avspärrningar. Att flytten gjordes veckan innan skolornas sommarlov och det därmed var mycket skolgrupper i trädgården gjorde uppgiften ännu mer komplicerad.
• Varje större växt har sin egen utmaning. Hemska tornar eller taggar, tunga och delikata stammar – eller så är det den äldsta krukväxten i världen som har en tung stam i horisontell vinkel som måste stöttas upp med styltor… Ha en plan för hur varje sådan utmaning ska hanteras.
• Generellt så avlägsnades väldigt mycket lövverk från växterna innan flytten.
• Om möjligt så ska man inte genomföra en flytt under en 35-gradig värmebölja som det var i London vid just det här tillfället.
  
  Jag fick också ta del av flera nyttiga erfarenheter från kollegorna på Kew angående deras sätt att arbeta, hur de utför vissa moment, utmaningar de har och hur de skapar bästa möjliga upplevelse för sina besökare. Vi pratade om olika näringslösningar de använder

  på sommaren respektive vintern, hur de arbetar med skadegörare, att de använder ett naturligt färgämne i sin damm för en mer dramatisk effekt och mycket mer. Färgämnet till dammen kan vara användbart i vår egen damm i de nya växthusen!

  Flytten på Botaniska, då?

  Vår egen planering av flytten av våra växtsamlingar från de gamla växthusen in till de nya är en komplex uppgift. Många växter kräver särskilda insatser där till exempel växthusväggar behöver monteras ner för att sedan monteras upp igen, portar behöver
  byggas, andra behöver rivas. Vissa växter behöver täckas och skyddas under transporten, andra är så tunga att de behöver vinschas från stående läge till liggande och sedan lirkas ut och in i växthusen. Till det kommer koordineringen när vi väl ska flytta, då kan exempelvis väderförhållanden göra att vi får planera om ordningen. Vi behöver också hantera trånga utrymmen, entreprenörer som behöver komma fram, gallerdurksbord som behöver monteras ner och monteras upp, för att bara nämna några saker. Allt ska sammanvävas under ett inflyttningsfönster på fyra månader – maj till augusti – då vi också själva ska hinna med semestrar under samma period.

  Vi har kommit i hamn med planeringen – men som jag nämnde tidigare; i teorin finns ingen skillnad mellan teori och praktik, men den finns i praktiken. Och hur praktiken blir får vi se i maj!

Olle Lindgren, trädgårdsmästare