Köksväxterna har fått en efterlängtad förnyelse och central placering i våra nya
Kulturträdgårdar som ni Vänner i Vänföreningen har bidragit till! De nya bäddarna med
köksväxter har ny frisk jord, de omges av prydliga träsarger och vindruvorna har börjat leta
sig upp i pergolan i mitten av anläggningen.

Vid gestaltningen av innehållet i odlingsbäddarna har vi utgått från grödornas färger, former
och höjder och vi odlar i rutor och rader för att skapa mönstereffekt. Tanken är att ge en
visuell upplevelse både på nära och längre håll och att det ska vara fint att titta på även för
de som inte är specifikt köksväxtintresserade. Skörden används till den pedagogiska
verksamhetens lektioner.

Köksväxterna i botaniska trädgården odlas sedan lång tid enligt ekologiska principer,
resurseffektivt och giftfritt. Vi vill inspirera till egen odling och kunskap om ätliga grödor
genom att visa odlingsvärda sorter och olika odlingsmetoder. Exempel på bra metoder som
tillämpas är täckodling, gröngödsling, samodling, djupbäddsodling och framför allt växtföljd.

Växtföljd, växelbruk och skiftesodling är olika namn för en odlingsmodell där man tar hänsyn
till näringsbehov och växtskydd. Grönsakerna grupperas utifrån näringsbehov i en
genomtänkt ordning så att gödsling kan ske rationellt över hela bäddar. Metoden minskar de
totala gödselgivorna och det blir färre angrepp av skadedjur och sjukdomar. Detta är därför
ett miljövänligt sätt att odla som verkligen kan rekommenderas i både små och stora
odlingar.

Köksväxter har speciella behov för att nå sin fulla potential som livsmedel. Det kan gälla
behov av ljus, rad- och plantavstånd, behov av växtstöd och avgränsningar och placeringar i
grupper för underlättande av pollinering. I vår odling behöver vi även minimera eventuella
förväxlingsrisker i samlingarna. Vissa grönsaker har behov av förkultivering, andra kan sås
direkt vid olika tidpunkter beroende på gröda.

Vi har här utarbetat en ny sexårig växtföljd som är anpassad till just denna anläggning, där
ett hundratal annuella (ettåriga) köksväxter odlas. Det finns ett skifte med kål, ett skifte för
andra näringskrävande grönsaker, ett skifte med baljväxter och ett skifte som innehåller lök,
rotfrukter och mållväxter. Dessutom finns två skiften med potatis, där vi odlar 44 olika
kulturhistoriskt intressanta sorter. Nordiskt Genresurscenter har erhållit intressant material
från vår potatissamling för analyser och bevarande. När det gäller potatisen och några av
lök- och baljväxterna sparas utsäde från år till år, främst sådant som inte går att få tag på i
handeln. Bland de ettåriga köksväxterna vill jag särskilt nämna våra kålhuvuden som brukar
vara något av ett paradnummer i grönsakslanden under sensommaren.

I två mindre djupbäddar odlar vi squash, pumpa och majs. Det finns en bädd för perenna
(fleråriga) köksväxter som den härdiga kronärtskockan Herrgårds och olika lökväxter. Här
visas även några kompakta sorters bär som kan vara odlingsvärda i den mindre trädgården.

Under 2024 kommer det med generöst bidrag från Botaniskas Vänner att byggas ett
kallväxthus på platsen, så att det kommande år kommer att kunna visas lite mer
värmekrävande grödor som tomat och gurka, aubergin och paprika.

Botaniska är värd för ett klonarkiv med kulturhistoriska perenna köksväxter. Att vara ett
klonarkiv innebär ett samarbete med Programmet för odlad mångfald (Pom) vid Nationella
genbanken i Alnarp, som har samlat in svenska kulturväxter från allmänheten. Därefter har
växtmaterial med stort odlingsvärde och god kulturhistorisk dokumentation sedan före
1940-talet valts ut. Göteborgs botaniska trädgård är klonarkiv för köks- och prydnadsväxter
från Göteborgs- och Bohus län, Dalslands län och gamla Älvsborgs län. Klonarkivet är en slags
säkerhetskopia till odlingen i Alnarp så att alla växter ska finnas på två platser. Vårt klonarkiv
för köksväxter består i nuläget av en bädd med tio sorters köksväxter: två sorters rabarber,
två sorters mästerrot, pepparrot, sparris, åbrodd, luftlök, rosenlök, skogslök (kejp) och sju
olika sorters humle, som växer på störar i varsitt odlingskärl. Växterna har fått sortnamn
efter sin kulturhistoriska anknytning som exempelvis sparrisen med det vackra sortnamnet
’Sparrislyckan’, som kommer från en äng på Marstrand och skogslöken ’Moster Julie’ från
nordvästra Orust.

Äldre ritningar visar att det odlats köksväxter på Botaniskas mark redan på 1920-talet. Under
1941 – 1942, då andra världskriget pågick och det var brist på mat för befolkningen, fick
allmänheten odla köksväxter på alla tillgängliga fält och gräsmattor i trädgården. Det skedde
endast under dessa två år enligt årsberättelser skrivna av trädgårdens första professor Carl
Skottsberg, men visar på vikten av att kunna producera egna livsmedel.

På platsen där restaurangen nu ligger anlades på 1960-talet en publik nyttoväxtavdelning
även kallad gagnväxtkvarter, som innehöll gammaldags grödor av kulturhistoriskt intresse,
som luftlök, haverrot, bovete och liknande.

Själv har jag arbetat med Botaniskas köksväxtodlingar ända sedan 1986, då jag började i
trädgården. Samma år byggdes en liten blå kolonistuga på den plats där restaurangen ligger.
Då bestämdes att vi skulle förevisa ett sortiment som gick att köpa i handeln och odling med
ordnad växtföljd i ett fyraårigt skifte infördes.

Inför att restaurangen skulle byggas 1993 flyttades hela kolonistugan med kranbil till platsen
där stallet står nu, och målades röd för att passa ihop med stolpboden i närheten. En
liknande odling byggdes upp med fyra skiften, perenna grönsaker, frukt och bär. Det har
varit en fin och väldigt populär avdelning men området blev till slut vattensjukt och
kolonistugan var i dåligt skick så vår nya anläggning var mycket efterlängtad och ett stort lyft.

Anna-Carin Ek
Trädgårdsmästare, Göteborgs botaniska trädgård