Reseberättelse mellan Vänern och Vättern juni 2006

Reseberättelse mellan Vänern och Vättern juni 2006

Natur och kultur i landet mellan sjöarna– reseberättelse från Botaniska Vänners resa sommaren 2006

Resan ”Mellan Vänern och Vättern” började med avfärd från Heden i Göteborg måndag den 12 juni och avslutades på samma plats på fredagskvällen den 15 juni. Antalet deltagare var 40 förutom chaufför och reseledare (Lennart Robertsson, Magnus Neuendorf och Maritha Enström). Solen sken från en klarblå himmel och kvicksilvret på termometern steg snabbt och passerade under dagen 25-graders strecket.

DAG 1 den 12 juni

Efter en och en halv timma var det dags för första stoppet och det smakade gott med kaffe och smörgås på Konditori Nordpolen i Vara.

Hjelmsäter och Munkängarna
Stärkta av dryck och mat var vi redo för det första botaniska stoppet vid Hjelmsäters medeltida herrgård, där vi efter en vandring på spångar och stigar fick möjlighet att se ett bestånd av den fridlysta och sällsynta orkidén Guckusko.
När vi beundrat dessa skönheter var det dags att bege sig vidare till Munkängarna vid Råbäck. Nästan alla svenska vilda lövträd finns här representerade , men alm och ask dominerar. Här möttes vi av heltäckande mattor av blommade ramslök. Luften var mättad av blommornas intensiva lökdoft.

Efter detta är vi riktigt hungriga och vad passar då bättre än att inta lunchen i det vackra trädgårdscaféet vid Hellekis Säteri. Borden stod dukade i den vackra trädgården när vi anlände och alla lät sig väl smaka av den delikata slottsteken med goda tillbehör. Väljer man att sitta inomhus är miljön lika vacker med vindruvsklasar inom räckhåll

Österplana hed, Lilla Flyhov och Skälvums kyrka
Efter lunchen åkte vi vidare till Österplana hed som är en kalkhed där jordtäcket är tunt och ibland saknas nästan helt. Den här naturtypen finns nästab endast här, på Öland och Gotland.
Sedan var det dags för Lilla Flyhov och dess hällristningar.

Innan det var dags att åka till hotellet Billingehus hann vi också med att besöka Skälvums kyrka.

Trötta ben får en stunds vila i Skälvums kyrka

DAG 2 den 13 juni

Vi startade med ett besök på Vallby Sörgården, en lantgård som är i stort sett intakt sedan laga skiftet kring mitten av 1800-talet. Gården är idag ett kulturreservat med en mängd gamla och intressanta föremål. Allt har sparats genom åren, både redskap, verktyg, möbler, radioapparater, kläder och tidningar.


Ingenting kastades på gården, här medicin- och parfymflaskor

Från Sörby Vallgården går färden vidare mot Askeberga Skeppssättning även kallad Ranes stenar. Den byggdes ca 400-500 e Kr och är 55 m lång, den näst största skeppssättningen i landet efter Ales stenar. Lunchen intogs på Öhns gård vid sjön Östen. Här kopplar vi av efter en god lunch.


Anders och Kaj


Stig, Nils och Torborg

Kvarnstensbrotten i Lugnås
Traditionen berättar att brytning av kvarnstenar i Lugnås påbörjades av cisterciensermunkar under tidig medeltid och pågick ända fram till 1919.


Innan vi gick ner i gruvan berättade Ingemar om hur arbetet i gruvan gick till när kvarnstenen bröts samt om det till stora delar frivilliga arbete som nu pågår runt gruvan med att resa nya byggnader enligt gamla metoder.


Vi blev väl mottagna av guiderna i Qvarnstensgruvan i Lugnås

Dagen avslutades med ett besök vid Ingasäter där vi förundrades över de gigantiska bokar som också väckte Linnés beundran.

DAG 3 den 14 juni

Återigen en solig dag. Förmiddagen ägnade vi åt ängs- och hagmarken Nohlmarken som är en av Skövdetraktens artrikaste naturområde.


Ängsnycklar och Smörbollar

Ekornavallen
Innan det var dags för lunch hann vi även med ett besök på Ekornavallen som var en begravningsplats redan för 5000 år sedan. Omkring 60 gravar från olika tider finns samlade här.

Lunch intog vi i en härlig gammaldags miljö i Ceasarstugan som ligger i Östra Tunhem mellan Falköping och Skara.


Lunch i Ceasarstugan

Hornborgarsjön
En stor del av eftermiddagen ägnades åt Hornborgarsjön och den vackra bygden runtomkring.
Här kan du läsa mer om Hornborgarsjön

Varnhems klosterkyrka
Redan 1150 etablerar en grupp munkar ett kloster i Varnhem. Klosterkyrkan invigs i Sverige 1260 och är då Sveriges största kyrka. Birger Jarl är en av byggherrarna och han är även begravd i kyrkan framför lekbrödraaltaret.


Den vackra klosterträdgården vid Varnhems klosterkyrka

Sista stoppet för dagen gjorde vi vid Våmbs kyrka en liten romansk stenkyrka från tidig medeltid. Den ger en klar bild av 1100-talets kyrkotyp eftersom den är i stort sett intakt sedan den byggdes och är väl värd ett besök.

DAG 4 den 15 juni

Sista dagen på vår resa och vädrets makter låter oss njuta av ännu en vacker och solig dag. Idag beger vi oss till Djupadalen och Varholmen som är en kalkrik moränås med artrik torrängsvegetation.


Magnus berättar fängslande om blommor och fåglar som vi träffar på i naturen

Vårt nästa stopp gjorde vi vid Kungslena kyrka som enligt traditionen uppfördes av kung Erik Läspe och Halte i mitten av 1200-talet till minne av slaget vid Lena. Byn Kungslena är en kulturhistoriskt intressant miljö med kyrka, herrgård och borgruin.


Lennart, vår busschaufför väntar tålmodigt på oss i bussen vid alla stopp och kokar även busskaffe åt oss. Han kör oss mjukt och säkert på de krokiga vägar som Magnus för in honom på.

Vår sista lunch intog vi i Orreholmens kungsgård. Gårdens historia börjar på 1000-talet med dess första kända ägare Sigrid Storråda. Gustav Vasa gjorde Orreholmen till kungsgård. Den nuvarande byggnaden stod klar år 1900.

Karleby långa
Karleby är en av de rikaste områdena med stenkammargravar i Västsverige från bondestenåldern.
Därefter fortsätter vi till Ålleberg som med sina 330 m ö h är det högsta av platåbergen på Västgötaslätten. Här finns svenska segelflygets högborg och Sveriges enda segelflygmuseum.


Utsikten från Ålleberg är makalös

Vårt sista stopp denna resa gjorde vi vid Påverås gårdsmejeri där vi serverades hemmagjord ostkaka, grädde och sylt, mums för hungriga resenärer.
Elisabeth berättar under tiden för oss om hur hon för sex år sedan tog över gården efter sin pappa och började tillverka ost efter att ha utbildat sig i Jämtland, Schweiz och Frankrike. “Det är ett hårt arbete, säger hon, men det är det värt när man ser resultatet”. Vi får förstås också smaka på flera av hennes ostar.

Share