Reseberättelse från Öland 2009

Reseberättelse från Öland 2009

DAG 1 onsdag den 3 juni

Vi startade från Heden i Göteborg i strålande solsken. Stannade i Apladalen där vi drack kaffe och åt goda smörgåsar i ombonad miljö. Det hade efter resans gång mulnat på och regnet hängde i luften men solen sken varje gång vi klev av bussen.

Vi fortsatte färden mot Växjö. Där fick vi en guidad visning av Växjö domkyrka. Vi beundrade Bertil Valliens vackra altarskåp från 2002 med de tolv apostlarna och olika motiv från bibeln i glas.

Lunch åt vi på stadshotellet och den bestod av sallad hummersoppa och fisk.
Mätta och belåtna fortsatte vi färden mot Bergdala glasbruk där man denna eftermiddag tillverkade glasskålar. Vi hann också med att titta på en spännande och vacker glasutställning ”Glow in the dark”
Vi fortsatte färden genom Småland mot Öland där dikesrenen lyste gul av harris, Cytisus scoparius.

Incheckning på Strand Hotell Borgholm. Där serverades vi en god middag bestående av en fisk och skaldjurscanapé med sikrom, helstekt fläskytterfilé med rödvinssky, bacon, syltlök, champinjoner och potatisgratäng. Det hela avrundades med en vaniljpanacotta med blåbär.

DAG 2 torsdag den 4 juni

En blå himmel mötte oss och en lysande gul sol. Det blåste dock en kraftig nordvästan så lite kyligt var det när vi gav oss iväg klockan nio på morgonen mot Resmo kyrka. Längs vägen kunde vi se hur alla slånbärsbuskar är uppätna av den lilla olivgröna, svartprickiga slånspinnmalen. I Resmo kyrka berättade Magnus om kyrkan, dess tillblivelse och inredning.
Innan vi far vidare hann vi förstås också med lite växter som växte utanför kyrkan bl. a. skuggnäva och kalklav.

Färden gick vidare mot Mysinge hög, ett av Ölands största bronsåldersrösen som ligger i ett kilometerlångt gravfält strax söder om Resmo kyrka. Flera olika gravformer finns representerade. Men vårt främsta intresse är ju växter så det är där vi lägger vårt fokus.
Här följer lite av det vi hittade på Mysinge hög: Vit fetknopp i mängder, knölsmörblomma och vitblommande backtimjan. Vidare såg vi vanlig solvända och den blå bergskrabban. Där fanns även blåeld och brudbröd i knopp.

På vägen mot Ottenby ser vi en mängd tornseglare flyga förbi framför bussen. När vi passerat Karl den X mur som byggdes för att stänga in kronhjortarna för den kungliga jakten möts vi av betande kor, kalvar och tjurar tillsammans med mängder av får. I luften flyger en mängd starungar ystert omkring.

Dags för lunch på Fågel Blå. Vi serveras lamm från trakten som smakar underbart. De är ju så att säga kryddade inifrån genom att deras kost förutom av gräs består av en mängd örter.

Efter lunchen får vi vara med på en riktigt spännande och intressant visning av hur ringmärkning av fåglar går till. Gruppen delas på två och de duktiga guiderna berättar om Ottenby ringmärkningsstation. Fågelstationen grundades 1946 och den standardiserade ringmärkningen startade 1972. Genom att märkningen går till på samma sätt år efter år kan man jämföra fångstsiffrorna och avgöra huruvida arterna ökar eller minskar.

Vi lyckas få en liten lövsångare att flyga in i helgolandsfällan en av de troliga 15 miljoner par som häckar i Sverige varje år. Den här ska nu inom kort flyga hela vägen tillbaka till Afrika, där den varit minst en gång tidigare då vår guide kan se att den är minst 2 kalenderår. Vår guide visar hur man kan se hur mycket fett som finns inne i den lilla kroppen genom att blåsa undan fjädrarna på bröstet. Fettet visar sig då som två små röda klumpar. Vårt exemplar väger ”hela” 7,9 gram och med denna imponerande vikt kan man alltså ta sig hela vägen från Sverige till Afrika! Fantastiskt!
En lövsångare blir i genomsnitt endast 8 månader eftersom väldigt många dör på sin första färd mot Afrika men överlever de det första året kan de sedan leva i upp till åtta år.

Efter denna lärorika visning far vi vidare mot Eketorps borg. Här väntar en ny visning av ännu en duktig guide och fyra mycket lekfulla Linderåsgrisar som skuttar omkring oss och vill bli kliade. Efter berättelsen om borgens historia får vi ”busskaffe” som vår chaufför Lars ordnat åt oss.

Dagen är ännu inte slut. Nu väntar det Stora Alvaret på oss. Här hittar vi tulkört, röd getvepling, ölandssolvända, rosettjungfrulin, orkidéerna Eva (men ingen Adam) Sankt Persnycklar och krutbrännare. Vi ser också den silverfärgade masklaven breda ut sig på stenarna.
Denna kväll bjuder hotellet oss vi på kallrökt skinka med melon och basilika, halstrad laxfilé med citronpotatis och vitvinssås. Middagen avslutas med chokladmoussetårta och hallonsås. Hungriga behöver vi minsann aldrig vara

DAG 3 fredag den 5 juni

Idag är det regnigt och endast 8 grader, burr! Egby kyrka är det som står först på programmet. När vi stiger ut ur bussen kan vi både se och känna att vi är på landet då vi möts av en kraftig gödsellukt. Vi stadsbor rynkar lite på näsan, men man vänjer sig. Egby är den minsta kyrkan på Öland och det vackraste i den är altaret i röd och grå finhuggen ölandskalksten som turligt nog inte blivit utbytt som i så många andra kyrkor.
Där finns också en vacker dopfunt från 1100-talet, den är dock gjord av gotländsk sandsten och inte sten från Öland.

Lilla Horns lövängar är nästa stopp, en mycket vacker plats med en mångfald av orkidéer och andra växter. Här kommer ett urval av det vi såg: höskalla, mandelblom, korskovall, ängskovall, brudsporre, Johannesnycklar, tvåblad, skogsnycklar, vit skogslilja och backklöver.
Vi hittade också en riktigt stor bågformad så kallad häxring av svamp runt en stor tredelad vårtbjörk. Vad det var för svampsort är dock höljt i mörker , vi såg även ett par välutvecklade eldsoppar fastän det är mycket tidigt på säsongen.

Efter en mycket lyckad förmiddag fortsatte vi mot Hornsjöns penisonat där vi frusna och hungriga välkomnades av en muntert sprakande brasa och goda pannbiffar i jätteformat. Pensionatet var vacker beläget i en skogsdunge en bit från Hornsjön. Vi hann även med att se deras fotoutställning med otroligt vackra bilder från platser på Öland och dess växt- och djurliv.

Nu tog en tuff eftermiddag vid. Platsen Byrums raukar är vacker men kall då det blåser och småregnar med en lufttemperatur på endast sju grader – burr. Så ska det väl inte vara i juni månad? Men skam den som ger sig och det gör ju inte en naturintresserad person eller hur?. Här hittade vi den ljusgula laven fulgensia bracteata. Norr om Byrums raukar tar kalken slut och stora sandområden tar vid. Sanddynerna fixerades av tall och planterad robinia, robinia pseudoacacia från norra USA. Marken täcks av olika arter av renlavar, där den gulvita renlaven dominerar. Juni är en vacker månad att resa omkring i Sverige i och detta gäller i synnerhet för Öland. När bussen far längs vägarna ser vi alla oxelträd och hagtorn som i år blommar något alldeles fantastiskt.

Neptuni åkrar är inte heller det en varm plats i blåst och regn så stoppet blev inte så långt här. Den lysande blåelden hade inte börjat blomma ännu men det fanns stora bestånd av tulkört och vildmorot samt vårkorsört. Den sista platsen vi besöker denna dag är Trollskogen. Så snart vi stiger ur bussen hittar vi skelört, skogsstjärna, massor av blåsippsblad och myskmadra. Efter lite letande finner vi även den lilla linnéan. Gruppen delar sig och går en 4,5 eller 2,5 km promenad. Trollskogen är bl. a känd för sin murgröna och jag har då aldrig tidigare sett en sådan murgröna som här där stammarna är tjocka som träd och kväver och stryper sin värd tills denne helt enkelt dör

Vi som går den längre sträckan ser den mäktigatrolleken som tagen ur en saga och det strandsatta silverfärgade skeppet som ligger uppblåst på den steniga stranden.
På vägen tillbaka mot hotellet ser vi mängder av vit skogslilja kanta dikesrenen.
Inte heller denna kväll behöver vi gå och lägga oss hungriga eller vad sägs om toast Skagen toppad med örtolja och forellrom som följdes av örtrimmad ishavstorsk med skaldjurssås, kräftstjärtar och färsk potatis. Middagen avslutades med vaniljglass och marinerade bär.

DAG 4 Nationaldagen den 6 juni

Nationaldagen visade sig från sin allra soligaste sida med en klarblå himmel om än lite kylig. Färden gick mot Ismanstorp som är en borg som fortfarande förbryllar forskarna då den avviker mot andra borgar genom sina många portar och den täta bebyggelsen. I hässlet norr om borgen fann vi näsrot, underviol, tibast, vippärt och tandrot. På den ljuvliga ängen utanför borgen fann vi johannesnycklar i massor, nattviol, tätört, flugblomster, vit skogslilja, brudbröd och den lilla ormbunken svartbräken. Innanför murarna bäddade glansnäva in de gamla husgrunderna. På väg mot Himmelsberga museum berättar Magnus om tätörten, vars cirka 80 arter endast växer på norra halvklotet och där drygt hälften av arterna står att finna i Mexiko. Tätörten är en av ca 670 köttätande arter i världen. Den innehåller ett enzym, ett äggviteämne som bryter ner insekten den fångat. Tätörtsbladet kan också användas för att göra tätmjölk – vår motsvarighet till långmjölk – genom att det får mjölken att koagulera vilket gör att den konserveras. Det är troligen inte enzymerna utan de mikroorganismer som även finns på bladen som får mjölken att koagulera.

Himmelsberga, Ölands bäst bevarade radby. Här finns Ölands museum, en samling välbevarade gårdar från 1700- och 1800-talen. Vi bjuds på kaffe med flera sorters kaffebröd. Efter detta tar en guide hand om oss och berättar om byggnaderna som står kvar med den placering de alltid haft. Inredning och utrustning som hörde till livet på gårdarna finns också kvar och visar det öländska samhällets utveckling. Takkråkorna på husen hör ihop med halmtaken. Takens vindskivor, som hindrar vinden att få tag under halmtäckningen, avslutas upptill med denna eleganta byggnadsdetalj som bara finns på Öland i Sverige. De visar även på släktskap med byggande på andra sidan Östersjön då takkråkor även finns i Baltikum. När folkmängden ökade under 1700-talet kunde inte alla bo kvar inom radbyn. Man tvingades helt enkelt att flytta till byns utkanter. På böndernas marker eller s.k. allmänningar byggde man sina hus. Denna del av byn kallades malmar. De människor som levde här försörjde sig som hantverkare, sjömän, fiskare och lantarbetare.

Lunchen intar vi på Eksgårdens värdshus. Eftermiddagen ägnar vi åt Möcklemossen, Bejershamn och Halltorps hage.

Vid Möcklemossen hittade vi ängsnycklar, majviva och strandmaskrosor, som är bundna till fuktiga och kalkrika områden. Karakteristiskt för strandmaskrosorna är att de har mer eller mindre otandade blad. Vi fann även den vita ölandsmåran och klofibbla. Vårt sällskap består förutom oss själva av svalor och lärkor som pilar omkring bland buskarna.

Vid Bejershamn, en av Ölands finaste fågellokaler, möts vi av ett tjugotal ystra tjurkalvar som gärna vill göra oss sällskap. Man har respekt när man ser dessa djur som redan väger en hel del och det känns inte helt bekvämt att befinna sig i samma hage utan något stängsel emellan .

Halltorps hage är precis så fantastiskt som turistbroschyrerna utlovar med alla gamla ekar i olika skeden i sina liv från unga till mycket gamla och ihåliga. Här finns Ekbocken där larverna tar sju år på sig för att utvecklas. Vi ser gnaggångar efter skalbaggslarven i träden. Vidare ser vi gul svärdslilja nere vid havet, Sankt Pers nycklar alltmedan svarthättan sjunger vackert för oss.

Sista kvällens middag består av en tomat och mozarellasallad med vitlöksbröd, stekt majskycklingbröst med cognacsgräddsås och råstekt potatis. Till detta dricker vi ett gott rödvin. Avslutningsvis avnjuter vi en passionsfruktscheesecake.

DAG 5 söndag den 7 juni

Innan vi lämnar Öland och Borgholm för denna gång besöker vi Borgholms slottsruin. Här får vi en guidad tur eller rättare sagt en teaterföreställning av den mycket duktige guiden, Jim Rudolfsson som kan borgen och dess historia utan och innan då han vistats där sedan barnsben. Jim berättar mycket livfullt om borgen och dess historia om hur den blev till och vad som hänt under seklens gång, om de besvärliga danskarna som envisades med att gå fönstervägen istället för genom dörren så att värdfolket blev tvungna att mura igen en del fönster mot Kalmarsund för att få äta i lugn och ro . Men han är också mycket kunnig om växter, historia i allmänhet och arkitektur. Allt detta sammantaget gör att vi är 30 minuter försenade när vi sitter i bussen igen.
Ingen tid att förlora, nu är det raka spåret mot Strömbergshyttan och lunch. En del av oss hann även i all hast göra av med lite pengar i glasbutiken efter lunchen innan färden gick vidare.

Sista besöket och stoppet denna resa är Råshult, Linnés födelsegård. Vår guide, Gunnel visar oss runt i hagarna och berättar om hur man nu försöker återskapa ängsmarkerna och bedriva jordbruk och skogskötsel som på Linnés tid. Här ser vi tydligt hur full av sten den småländska jorden är och kan till fullo förstå hur tuff tillvaron var för människorna som levde här förr i tiden. På vägen runt ängarna ser vi granspira, den gula slåttergubben och hönsbär. Lite tid, alltför lite, får vi även för att titta på det som odlas i de inhägnade små trädgårdarna.

Fjällkvanne, som är en av mycket få växter vars ursprung är svenskt, och som används för att krydda klosterlikör, odlas här. Vi avslutar vårt besök med fika och bjuds en gudomligt god morotskaka innan det är dags att ta farväl och fortsätta resan tillbaka till Göteborg.

Efter flera dagar i trevligt sällskap med många nya och gamla vänner samt vackra naturupplevelser ”landar” vi i Göteborg halv nio på söndagskvällen.

Share