Varför vänföreningen bildades

En starkt bidragande orsak till att vänföreningen bildades var, som så många gånger förr, sänkta anslag av offentliga medel. Universitetet hade ett avtal med Botaniska trädgården, som bestod i att universitetet mot en summa på mellan 1 – 2 miljoner hade fri tillgång till växtmaterial för undervisningsändamål. Då universitetet inte längre fick ekonomisk kompensation av staten för detta ansåg man sig inte längre kunna ge stödet till trädgården.

När Göteborgs kommun, som var huvudman för trädgården, förstod att de skulle tappa cirka 10% av sina intäkter ansåg den sig inte längre ha ekonomisk möjlighet att driva trädgården vidare som en botanisk trädgård. De ville göra om den till en mer traditionell park- och trädgårdsanläggning istället. Personal på universitet såg det som en enorm förlust att kanske inte längre ha tillgång till den resurs, som Botaniska trädgården utgjorde, och startade därför en namninsamling. Initiativtagarna till detta var Magnus Lidén och Sven-Olov Strandhede. På en månad lyckades de få ihop inte mindre än 120 000 namnunderskrifter.

När kommunens politiker förstod vilken enorm betydelse Botaniska trädgården hade, inte bara för botaniker utan för göteborgaren generellt backade man från sitt förslag och trädgården fick leva vidare med nuvarande inriktning. Sven-Olov Strandhede och Magnus Neuendorf tyckte dock att de borde göra något med alla namnunderskrifter och bildade därför tillsammans med ytterligare entusiaster en förening och ett förbund. 1988 slogs dessa samman och fick namnet Föreningen Botaniskas Vänner.

Till förste ordförande i föreningen utsågs Uno Wibell, en mycket drivande person som starkt bidrog till den enorma tillväxt föreningen fick från allra första början.

Våra första 25 år
Rulla till toppen